Ont i handledleden: Symptom, orsaker och diagnos

Smärta i handleden är ett vanligt besvär som kan påverka både vardagliga aktiviteter och arbetsförmågan. Handleden spelar en central roll i många av handens rörelser, och därför kan även mild smärta vara ett tecken på ett underliggande problem.

Vad är ont i handledleden?

Ont i handledleden är en situation där det uppstår smärta och obehag i handledens leder, och personen kan känna smärta även när de inte rör på sig. Tillståndet kan förbättras efter några dagar eller kan utvecklas till ett allvarligare tillstånd.

Handledleden består av många små ben och leder, tillsammans med ett system av ligament, muskler, senor, blodkärl, nerver och brosk. Dessa delar samarbetar för att handleden ska kunna röra sig smidigt. När det uppstår smärta i handledleden förloras denna samordning.

Ont i handledleden är ett symptom på vad?

Enligt forskning kan ont i handledleden vara ett symptom på flera olika sjukdomar relaterade till muskuloskeletala problem, neurologiska tillstånd, infektioner och systemiska sjukdomar.

Karpaltunnelsyndrom

Karpaltunnelsyndrom (CTS) inträffar när medianusnerven kläms när den passerar genom karpaltunneln – en smal struktur i handleden. Sjukdomen har följande kännetecken:

– Domningar, stickningar eller brännande känsla i tumme, pekfinger, långfinger och halva av ringfingret.
– Smärta i handledleden som strålar upp i underarmen eller överarmen.
– Svaghet i handens muskler, svårt att greppa föremål, ofta tappar saker.
– Symtomen blir ofta värre på natten.

Ganglioncysta

Ganglioncysta är en mjuk, rund knöl som bildas under huden. Den kan variera i storlek, vanligtvis från några millimeter till flera centimeter. Cystan orsakar oftast inte smärta, men kan ge obehag eller domningar om den trycker på närliggande nerver. Vanliga placeringar inkluderar:

– Handledens baksida (vanligast)
– Handens insida
– Nära fingrarnas leder eller händer.

Kienböcks sjukdom

Kienböcks sjukdom är en relativt sällsynt tillstånd som innebär avaskulär nekros av lunatumbenet i handleden. Den främsta orsaken till Kienböcks sjukdom är avbrott i blodflödet till benet, vilket leder till nekros. Symtomen inkluderar:

– Molande smärta i handleden, som ökar vid rörelse.
– Minskad rörelseomfång i handleden, ledstelhet.
– Svaghet i greppet.
– Lätt svullnad på handledens baksida.
– Symtomen utvecklas gradvis över tid.

Ledproblem

Många fall av smärta i handledleden är symptom på olika muskuloskeletala tillstånd, såsom:

– Tendinit i handleden: Vanligt som De Quervain, vilket är en specifik tendinit som påverkar senorna som styr tummen.
– Inflammation i handledens led, artros eller reumatoid artrit.

Dessa tillstånd orsakar smärta i den påverkade leden, inklusive handledleden.

Infektion

Ont i handledleden kan vara ett symptom på infektion, specifikt ledinfektion (eller bakteriell artrit). Sjukdomen orsakas av bakterier som tränger in i leden och påverkar vanligtvis bara en led. Symtomen kan inkludera feber, svullnad och rodnad i leden, samt aptitlöshet.

Sköldkörtelsjukdom

Ont i handledleden kan relateras till sköldkörtelsjukdomar, särskilt vid hypotyreos (underaktiv sköldkörtel) eller autoimmuna sjukdomar som Hashimotos sjukdom eller Graves sjukdom.

– Hypotyreos: När sköldkörteln fungerar dåligt saktas metabolismen ner, vilket kan leda till vätskeansamling i mjukvävnad och tryck på medianusnerven, vilket orsakar karpaltunnelsyndrom.
– Graves eller Hashimotos sjukdom: Dessa autoimmuna tillstånd kan leda till mild till måttlig ledinflammation. Symtom inkluderar:
– Domningar i fingrarna (tumme, pekfinger, långfinger).
– Smärta i handledleden på natten eller tidigt på morgonen.
– Ledstelhet på morgonen.
– Trötthet, känsla av köld, viktökning, torr hud, håravfall.

Neurologiska tillstånd

Flera neurologiska tillstånd, såsom polyneuropati, amyloidneuropati och ärftliga neuropatier, kan också orsaka smärta i handledleden.

Orsaker till ont i handledleden

Trauma

En av de vanligaste orsakerna till smärta i handledleden är trauma. Situationer som att falla och ta emot sig med handen, kraftiga stötar eller sportolyckor kan orsaka:

– Handledsfrakturer
– Handledsluxation
– Ligamentskador (sträckningar)

Dessa tillstånd kräver akut medicinsk behandling för att undvika långsiktiga komplikationer.

Tryck på handleden från aktiviteter

Många orsaker till smärta i handledleden beror på tryck från repetitiva aktiviteter över tid, såsom att skriva, använda datormus, klippa hår, använda handverktyg eller arbeta i felaktiga positioner. Arbetsuppgifter som kräver mycket rörelse i handleden ökar risken för smärta.

Sjukdomar

Reumatoid artrit, psoriasisartrit, lupus erythematosus, artros, gikt och sköldkörtelsjukdomar kan orsaka smärta i handledleden. Muskuloskeletala sjukdomar gör vardagen svår, och patienter kan uppleva smärta i en eller båda handlederna. Obehandlade sjukdomar kan leda till nedsatt funktion i lederna.

Vem är benägen att få ont i handledleden?

De som är benägna att få ont i handledleden tillhör ofta grupper med specifika yrken, livsstilsvanor eller bakomliggande sjukdomar. De högriskgrupperna inkluderar:

– Personer som arbetar med upprepade rörelser: Kontorsarbetare, frisörer, hantverkare, konstnärer, tekniker, tandläkare, etc.
– Personer som utför finmotoriska eller stressiga uppgifter: Musiker, juvelerare, kirurger.
– Äldre personer.
– Idrottare.
– Personer med låg fysisk aktivitet eller som arbetar i felaktiga positioner.
– Överviktiga eller feta personer.
– Kvinnor (särskilt efter 40 års ålder).
– Personer med immunologiska sjukdomar eller vissa genetiska störningar.

Diagnos av ont i handledleden

Klinisk undersökning: Detta är det första steget i diagnosen muskuloskeletala sjukdomar. Läkaren kommer att ställa frågor om nuvarande symtom, observera handledens rörelse och leta efter tecken på avvikelser. Specifika tester som Phalen-testet, Finkelstein-testet och Ballottement-testet kan också göras. Läkaren kan också be om information om tidigare skador och medicinska historik.

Bilddiagnostik: Genom resultatet av den kliniska undersökningen kommer läkaren att göra en preliminär bedömning av tillståndet. Om det behövs kan läkaren rekommendera bilddiagnostik för en mer exakt diagnos, inklusive:

– Röntgen (för frakturer, artros, avaskulär nekros).
– MRI (för autoimmun artrit, ligamentskador, nervkompression).
– CT (komplexa frakturer, detaljerad bedömning av skelettstrukturen).
– Ultraljud (seninflammation, vätskeansamling, ganglioncysta).

Dessa bilddiagnostiska metoder hjälper läkaren att se insidan av handledleden och upptäcka eventuella avvikelser i ben, muskler och senor.

Behandling av ont i handledleden

Behandling av ont i handledleden innebär en kombination av läkarens förfarande och olika metoder för att lindra smärta, beroende på orsaken till sjukdomen. För att lindra smärtan bör patienter:

– Ta rimlig tid för vila och begränsa belastningen på handleden.
– Använda smärtstillande medel, icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel eller kortikosteroidinjektioner enligt läkarens anvisningar för att förbättra symtomen.
– Delta i fysioterapi enligt rekommendationer från en specialist för att förbättra rörelseförmågan i handledleden.
– Applicera värme eller kyla runt handledleden för att lindra svullnad och smärta. Varje gång kan vara i cirka 10-15 minuter och upprepas flera gånger om dagen. Överdriv inte för att undvika att skada omgivande vävnad.
– Använda handledsstöd för att lindra smärta och begränsa rörelse i handleden för att förhindra ytterligare skador.

Om patienten inte svarar på läkemedelsbehandling eller om symtomen blir allvarliga, kan läkaren rekommendera kirurgi. Vilken typ av kirurgi som ska utföras beror på graden av skada i handledleden och patientens tillstånd.

Hur kan man förebygga ont i handledleden?

Var försiktig vid fall

När man faller är den naturliga reflexen att använda händerna för att stoppa sig, vilket kan leda till tryck på handledleden. Att vara försiktig för att undvika fall, stötar eller olyckor vid sport eller trafik är ett effektivt sätt att förebygga ont i handledleden. Barn och äldre bör särskilt vara uppmärksamma.

Stärka skelett- och ledhälsa

Att stärka skelett- och ledhälsan är avgörande för att förebygga ont i handleden, särskilt för dem som arbetar mycket med händerna, använder datorer ofta eller utför repetitiva rörelser i sport.

Övningar för att stärka handleden:

– Vrid handledarna i cirklar, 10–15 gånger åt varje håll.
– Böj och sträck handleden försiktigt: håll varje position i 5–10 sekunder, upprepa 2–3 gånger om dagen.
– Pressa handflatorna mot varandra som i en böneposition, håll i 15–30 sekunder för att stretcha musklerna.
– Pressa en mjuk gummiboll för att öka styrkan i handen och handleden.
– Sträck ut handen, och med den andra handen, dra försiktigt tillbaka handflatan och fingrarna för att stretcha handledens sträckmuskler.

Bra kost för lederna:

– Kalcium: Mjölk, skaldjur, tofu, mörka gröna grönsaker (spenat, grönkål).
– Vitamin D: Morgonsol, lax, äggulor, berikad mjölk.
– Typ II-kollagen + Glukosamin/Kondroitin (kan tillföras genom kosttillskott efter 30 års ålder).
– Omega-3: Anti-inflammatoriskt – finns i fet fisk (lax, makrill), chiafrön, linfrön.

Begränsa intag av följande livsmedel:

– Sockerhaltiga och kolsyrade drycker för att undvika benskörhet.
– Livsmedel med mycket salt, vilket minskar kalciumupptaget.
– Alkohol och tobak, som försvagar ben och senor.

Använd skyddsutrustning vid sport

För att förebygga ont i handledleden vid sportskador bör man använda skyddsutrustning, särskilt idrottare. Skydd bör inte bara användas för handleden, utan även för knän, armbågar och vrister beroende på sportens karaktär.

– Handledsstöd (wrist wrap): Lindar runt handleden, stöder senor och muskler, ofta använt vid gymträning eller racketsport.
– Handskar med handledsstöd: Skyddar både handflatan och handleden (vid tyngdlyftning eller boxning).
– Kompressionsbandage: Håller värmen och ger lätt stöd vid träning eller återhämtning efter skador.
– Hårt handledsstöd: Används efter skada eller när fastställande krävs.

Ont i handledleden är en sjukdom som inte bör ignoreras. Vid ovanliga symptom i handledleden bör patienter snabbt kontakta en läkare för undersökning.