Rehabilitering efter benbrott i underbenet: Principer och övningar

Rehabilitering efter ett benbrott i underbenet hjälper inte bara till med benläkning utan också till att patienten snabbt återfår normal rörlighet. Så hur tränar man för rehabilitering efter ett benbrott i underbenet och hur länge ska detta pågå?

Hur påverkar ett benbrott i underbenet gångförmågan?

Underbenet består av två huvudben: skenbenet och vadbenet. När ett eller båda av dessa ben bryts, minskar benets förmåga att bära vikt och röra sig avsevärt. Patienten har ofta svårt att stå, gå och utföra dagliga aktiviteter. Utan korrekt behandling och rehabilitering kan komplikationer som ledstelhet, muskelförtvining eller till och med permanent funktionsnedsättning uppstå.

Fördelar med rehabilitering efter benbrott i underbenet

Rehabilitering efter benbrott i underbenet förbättrar inte bara benläkningen utan även livskvaliteten för patienten. Några av fördelarna med träning inkluderar:

– Skapa förutsättningar för korrekt benläkning och muskelåterhämtning.
– Minska svullnad och smärta samt förebygga ledstelhet.
– Förbättra blodcirkulationen, vilket påskyndar läkning.
– Minska muskelspasmer.
– Bibehålla rörligheten i involverade leder.
– Öka cirkulationen och stödja vävnadsregenerering.
– Förbättra rörelseomfånget i knä-, fotleds- och fotleder.
– Ge korrekt gångträning för att återställa funktionell rörlighet.

Principer för rehabilitering efter benbrott i underbenet

För att säkerställa en säker och effektiv rehabilitering efter benbrott i underbenet bör patienten följa behandlingsprinciperna och viktiga anvisningar:

Behandlingsprinciper

– Tidig intervention.
– Säkerställa stabil immobilisering av det brutna benet under läkningsprocessen.
– Lindra smärta och minska svullnad.
– Förebygga komplikationer och motverka venös trombos.
– Återställa rörelseomfånget i knä- och fotleder.
– Stärka och öka uthålligheten i musklerna i lår och underben.
– Återfå rörlighetsfunktion och gång.
– Det slutgiltiga målet är att patienten ska återgå till normala dagliga aktiviteter.

Kosthållning

En hälsosam kost är avgörande för att stödja och påskynda rehabiliteringen efter ett benbrott i underbenet. Det är viktigt att inkludera följande livsmedel:

– Kalciumrika livsmedel: Mjölk och mejeriprodukter (ost, yoghurt), mörkgröna grönsaker (broccoli, grönkål), små fiskar där benen kan ätas som sardiner och sill.
– Magnesiumrika livsmedel: Nötter (mandlar, cashewnötter), bönor (svarta bönor, linser) och fullkorn.
– Vitaminrika livsmedel: Särskilt B-vitaminer som B6 och B12 (finns i kött, fisk, ägg och mejeriprodukter) är bra för ben och nervsystem.
– Zinkrika livsmedel: Zink spelar en viktig roll i sårläkning och kollagensyntes. Zinkrika livsmedel inkluderar skaldjur och rött kött.

Träningsregim

Under rehabilitering efter ett benbrott i underbenet bör patienten följa dessa riktlinjer för att undvika skador på det läkande benet:

– Undvik att massera eller utöva kraftigt tryck på det brutna området.
– Utför inte vridande rörelser på det skadade området.
– Undvik att trycka, dra eller direkt belasta det skadade området.
– Undvik att testa muskelstyrkan nära det brutna området för att inte störa benläkningen.

Metoder för rehabilitering efter benbrott i underbenet

Det finns flera metoder som används vid rehabilitering efter benbrott i underbenet, och de vanligaste inkluderar:

Högintensitetslaser (HILT)

Högintensitetslaser använder starkt ljus för att tränga djupt in i vävnaden, vilket hjälper till att lindra smärta och inflammation. Metoden främjar vasodilatation, ökar blodcirkulationen, stimulerar ämnesomsättningen, kollagenproduktion och vävnadsregenerering. Dessutom hämmar HILT inflammatoriska ämnen och stimulerar frisättning av endorfiner, vilket ger naturlig smärtlindring.

Högfrekventa radiovågor (RF)

Högfrekventa radiovågor genererar djup värme i vävnaden, vilket hjälper till att slappna av muskler, lindra smärta och öka elasticiteten i ärrvävnad. Denna metod är lämplig efter att gips eller skena har tagits bort, när leder och muskler är stela på grund av immobilisering. RF förbättrar rörelseomfånget och stöder effektivt rehabiliteringen av knä- och fotleder.

Ultraljudsterapi

Ultraljudsterapi använder ljudvågor för att öka cellmetabolismen, främja vävnadsläkning och bryta ner ärrvävnad. Beroende på återhämtningsfasen används kontinuerligt ultraljud för att ge smärtlindring genom värme eller pulserande ultraljud för att stimulera vävnadsregenerering. Denna metod är effektiv för mjukvävnadsrehabilitering och för att förhindra ledstelhet efter skada.

Transkutan elektrisk nervstimulering (TENS)

TENS-apparater sänder elektriska pulser genom huden för att stimulera nerver, hämma smärtsignaler och främja frisättning av endorfiner – kroppens naturliga smärtlindrare. Metoden används ofta i det akuta skedet efter en skada eller operation för snabb smärtlindring.

Neuromuskulär elektrisk stimulering (NMES)

NMES använder elektriska pulser för att stimulera muskelkontraktion, bibehålla muskelstyrka och förhindra muskelatrofi hos patienter som inte kan röra sig på grund av smärta eller långvarig immobilisering. Metoden hjälper till att bibehålla muskelmassan i lår och underben. När benet har läkt väl kombineras NMES med aktiv träning för att optimera återhämtningen.

Kontinuerlig passiv rörelse (CPM)

CPM-maskiner ger kontinuerlig passiv rörelse för knäleden efter operation eller när gips har tagits bort, vilket hjälper till att bibehålla ledrörlighet och förhindra stelhet. När återhämtningen fortskrider, övergår patienten från passiv till aktiv rörelse för fullständig funktionsåterhämtning.

Vägledning för rehabiliteringsövningar efter benbrott i underbenet

Fas 1 (Första veckan efter operation)

Under den första veckan efter operationen är huvudmålen för övningarna att minska smärta, svullnad och inflammation samt att undvika långvarig immobilisering.

Viktiga anmärkningar:

– Patienten bör använda kalla omslag regelbundet för att minska smärta och svullnad.
– Det är viktigt att röra de involverade lederna för att underlätta återhämtning.

Övningar inkluderar:

– Övningar för att bibehålla muskelstyrka: Utför lätta muskelspänningar och sammandragningar.
– Övningar för att återställa rörelseomfång i närliggande leder: Träna rörelser i knä- och fotleder för att undvika stelhet.

Fas 2 (Vecka 2–6 efter operation)

Rehabiliteringsövningarna i fas 2 fokuserar på att minska svullnad och förbättra rörligheten i knä- och fotleder. När patienten sover bör de ha benen upphöjda för att minska svullnad.

Övningar inkluderar:

– Utföra böj- och sträckrörelser i knä- och fotlederna i olika riktningar.
– Övningar för att förbättra och öka muskelstyrka.
– Andra övningar inkluderar muskelstretch och övningar för att stärka bålmuskulaturen.

Fas 3 (Vecka 6–12 efter operation)

Efter 6–12 veckor är det en kritisk tidpunkt för fullständig återhämtning. Vid denna tidpunkt kommer fysioterapeuten att vägleda patienten genom avancerade övningar för att öka styrka och förbättra rörlighet.

Övningar inkluderar:

– Styrketräningsövningar: Utför motståndsövningar som benlyft och användning av elastiska band.
– Gradvis belastning av det opererade benet för att anpassa sig.
– Gångträning: Patienten kan använda kryckor eller gå på parallella räcken för att återfå balansen.
– Träna dagliga aktiviteter: När patienten går bättre bör de vänja sig vid att resa sig från en stol, sitta på huk, gå upp och ner för trappor för att snabbt återgå till normala aktiviteter.

Hur lång tid tar rehabilitering efter benbrott i underbenet?

Rehabilitering efter ett benbrott i underbenet kan ta mellan 3 och 6 månader, beroende på skadans omfattning, behandling och individuella återhämtningsförmåga.

När bör rehabilitering efter benbrott i underbenet påbörjas?

Rehabilitering bör påbörjas så snart som möjligt efter att benet har stabiliserats (kan börja från första dagen efter operation eller omedelbart efter gipsning). Initiala övningar fokuserar på lätta böj- och sträckrörelser för att förhindra stelhet och muskelatrofi.

Den specifika rehabiliteringsplanen bör justeras baserat på patientens aktuella tillstånd och bör vägledas av vårdpersonal.