Varför får man kramp i vaderna på natten?

Att vakna mitt i natten av en plötslig, smärtsam kramp i vaden är något många har upplevt. Fenomenet är vanligt och kan drabba personer i alla åldrar, men det tenderar att bli vanligare med stigande ålder. Vadkramper på natten är oftast ofarliga men kan påverka sömnkvaliteten och göra det svårt att somna om efteråt. I vissa fall kan krampen lämna efter sig en molande ömhet som håller i sig flera timmar eller till och med dagar.

Vad är vadkramp?

Vadkramp, även kallad muskelkramp i vaden, innebär en plötslig och ofrivillig sammandragning av vadmusklerna – oftast musculus gastrocnemius eller soleus – som leder till intensiv smärta och stelhet. Denna kramp uppstår oftast nattetid, när kroppen är i vila och benen är utsträckta. Krampen kan vara från några sekunder till flera minuter, och muskeln kan kännas hård eller knutlik under episoden. Ofta finns det ingen tydlig förvarning, och attacken kan vara så stark att man tvingas sätta sig upp eller gå upp ur sängen. Efter att krampen släppt kan muskeln fortsätta kännas öm och trött.

Vanliga orsaker

En vanlig orsak är vätskebrist eller obalans i kroppens elektrolyter – särskilt brist på magnesium, kalium eller kalcium – som är viktiga för normal muskelfunktion. När man svettas mycket, dricker för lite eller använder vätskedrivande läkemedel, kan dessa ämnen minska i kroppen och därmed öka risken för kramper.

Överansträngning av vadmusklerna under dagen, till exempel efter intensiv träning eller långvarigt stående, kan också leda till nattliga kramper. Musklerna blir uttröttade och känsligare för ofrivilliga sammandragningar. Likaså kan dålig blodcirkulation i benen göra att musklerna inte får tillräckligt med syre och näring, vilket kan utlösa kramper under vila.

En annan bidragande faktor är kroppens viloställning. När man sover med fötterna pekande neråt, som vid ryggläge, kan vadmusklerna vara lätt förkortade och mer mottagliga för kramp. Hos gravida kvinnor kan förändringar i blodflödet och ökad belastning på benen orsaka nattliga muskelkramper. Även äldre människor löper ökad risk, då muskelmassan minskar med åldern och nervfunktionen kan bli mindre effektiv.

Vissa sjukdomar, som diabetes, njursjukdom eller sköldkörtelrubbningar, samt vissa mediciner som statiner eller vätskedrivande preparat, kan också ligga bakom återkommande vadkramper.

Förebyggande och egenvård

Att förebygga nattliga vadkramper handlar i första hand om att ta hand om kroppen och skapa goda rutiner. Ett av de enklaste och mest effektiva sätten att minska risken är att dricka tillräckligt med vatten under dagen. En god vätskebalans hjälper kroppen att hålla elektrolytnivåerna stabila och förebygger onödiga muskelkontraktioner.

Stretching av vadmusklerna innan sänggåendet har också visat sig vara mycket effektivt. En enkel rutin där man sträcker ut vaderna i 30 sekunder per ben kan minska frekvensen av kramper avsevärt. Lätt fysisk aktivitet på kvällstid, som en kort promenad eller cykling, kan också stimulera blodcirkulationen i benen och minska risken för kramper under natten.

Det kan vara till hjälp att sova med fötterna lätt upphöjda eller använda en kudde under knäna för att avlasta vadmusklerna. Värme, i form av ett varmt bad eller en värmedyna före sänggåendet, kan också hjälpa till att slappna av musklerna. För vissa personer kan magnesiumtillskott vara ett alternativ, särskilt om kostintaget är lågt eller om man har identifierat brist via blodprov.

Att välja bekväma skor med bra stöd under dagen kan också göra skillnad, särskilt för personer som går eller står mycket. Undvik platta skor utan dämpning eller höga klackar som påverkar kroppens hållning negativt.

När bör man söka vård?

I de allra flesta fall är vadkramper under natten ofarliga och går över av sig själva eller med hjälp av egenvård. Men det finns situationer då det är klokt att söka medicinsk hjälp. Om krampen uppträder mycket ofta – flera gånger i veckan eller till och med varje natt – och påverkar din livskvalitet eller sömn, kan det vara tecken på ett bakomliggande problem som bör utredas.

Om krampen åtföljs av andra symtom som domningar, stickningar, muskelsvaghet, svullnad eller förändringar i hudfärg, kan det tyda på cirkulationsproblem eller nervpåverkan. I sådana fall är det viktigt att få en medicinsk bedömning, särskilt för att utesluta tillstånd som djup ventrombos (blodpropp) eller perifer neuropati.

Personer som har kroniska sjukdomar som diabetes, njurproblem eller sköldkörtelrubbningar bör också vara uppmärksamma om vadkramperna plötsligt förvärras eller förändras i karaktär. Det kan indikera att sjukdomen påverkar nervsystemet eller muskelfunktionen i större utsträckning än tidigare.

Dessutom kan vissa läkemedel, som till exempel vätskedrivande, statiner eller astmamediciner, orsaka eller förvärra muskelkramper som en biverkning. Om du misstänker att ett läkemedel är orsaken till dina nattliga kramper, bör du rådgöra med din läkare innan du gör några förändringar i din medicinering.